Framtid.

Det finns nog inget annat ord som får mig att vilja hålla andan när jag säger
det högt och ge mig en stor klump i både magen och halsen men samtidigt får
mig att drömma mig bort och tända hoppet inom mig.
Läskigt. Spännande. Fantastiskt. Ovisst.
Att-inte-ha-en-aning om vad som kommer att hända och ske.
Var kommer jag befinna mig? Hur? Med vem? Vad gör jag?
Kommer jag vara som nu fast en lite vuxnare mig eller har hela jag bytts ut till någon annan?
Någon med andra värderingar, andra intressen, någon som jag aldrig trodde jag kunde bli.
Kommer jag vara lycklig och tillfreds eller har allt gått käpprätt åt helvete?
Skräckblandad förtjusning. Minst sagt.

- Tiden jag har framför mig. Min framtid. Framtiden.

söndag.

2009 - April

Jag vaknade flera morgonar av att jag log. Jag hade fjärilsrus i hela magen och jag trodde på det. Ett tag. Det var fint så länge det varade.
Annars: stugan, snö, påsk, utomhus och till slut, till slut kom äntligen våren. Min vår.

Hon går fram och sätter sig i fönstret och tänder en cigarett fast hon
egentligen inte borde. Vad spelar det för någon roll när han vars
skjorta hon har på sig ligger och sover i hennes säng.
Det är varken igår eller imorgon, idag eller inatt. Det är nu.
Hon tar ett sista bloss och blåser ut röken och försöker fånga den med
handen men det är som med känslan. Det går, men den försvinner lika fort.
Hon slickar sig om läpparna, dom smakar som honom och känns nakna på
något sätt. Dom saknar hans.

åh. jag vet inte.

bra eller dåligt, upp eller ner, glad eller ledsen.

allt på samma gång.

Turné! Åh nu är vi äntligen ute på vägarna igen.
Lite vemodigt dock, eftersom det är våran sista men därför ska
vi äga (om möjligt) ännu mer. Så fullt upp hela veckan alltså!

Wolfgang och HerrNilsson

En varg och en apa fick följa med hem från Barnens Hus för att väl hemma torteras med både en hammare och skruvmejsel.
Men de ska inte klaga, nu får de följa med mig på roliga äventyr istället!

Idag har jag följt med mina båda bröder och hans familj på en tripp till Haparanda, det vill säga
Barnens Hus, lite IKEA och framför allt CANDY WORLDS LEKLAND! Så nu är jag helt slut av allt lekande.
(Det är dit ni kan fara och rasta mig så jag får avreagera mig när jag har min värsta dampryck, nu vet ni - hjälp finns!)
Hursomhaver det jag främst vill dela med mig av var en konversation jag råkade höra mellan två tjejer i fem-sexårsåldern:

Tjej 1: VI GÅR OCH LETAR UPP NÅGRA POJKAR OCH BUSAR MED!!!
Tjej 2: ÅH JAAAA!
(de båda springer iväg)

Seriöst, börjas det verkligen i så tidig ålder?
Herrejesus.

This is our time of all times starting from today.

långt

Det finaste jag kan tänka mig just nu är en svart långklänning. Åh! Vill ha.

fem

ett. Jag har ett otroligt(okej, bra åtminstone) minne för detaljer och sådant som egentligen kan vara ganska onödigt att komma ihåg. Jag kan komma ihåg exakt vad jag och andra hade på sig för kläder vid vissa speciella tillfällen, jag kan återge vad för färg just den där koppen på bänken i det där köket för två år sen, jag kan komma ihåg konversationer som skedde för några år sedan i detalj än idag, jag kommer lätt ihåg namn och jag glömmer aldrig ett ansikte.

två. En liten hemlig dröm jag har(inte så hemlig nu längre) är att bli avmålad. Bara tanken att någon tar sig tid och målar av mig och dessutom få se hur man ses ur andras ögon, så fint.

tre. Jag gillar och ofta att dagdrömma ihop fina små historier, med dialoger och allt, ibland skrivs dom ner, men oftast bara i huvudet.

fyra. Mitt drömhusdjur är en apa, helst en liten i stil med Herr Nilsson. Det skulle vara helt fantastiskt! Tänk och gå med en apa i koppel eller på axeln när man går ut och går. Åh.

fem. Jag önskar att jag inte gillade kött så mycket och istället skulle bli vegetarian.
Jag kan få lite dåligt samvete över detta själviska val ibland.

Lördag.

Det här är min favoritskiva för tillfället. Helt fantastisk!
Speciellt Mors lilla lathund och inte att glömma Fattig Bonddräng med Bo Kaspers!

Chuck Norris ain't shit in Norrbotten.

Den här veckan har vi repat för fullt inför den årliga estetturnén!
Åh det är så fasligt roligt! Och ännu roligare lär det bli!
Såhär kan det se ut en rast på musikskolan:



Plot:
The war between the Grades has been going on for as long as man can remember. It began with a tour. The first graders wanted to be a part of the tour. Should the first graders come along? Were they too many? Should they take up the precious time on stage so that the wonderful third graders couldn't play as many songs as they wanted to? This terrible matter turned into an eternal war between the first graders and the divine third graders. Many had wondered, no one was able to answer. When would this madness end?
The only thing that was certain was that blood will be shed...

Jag vet att ni älskar't!

Nu ska jag se på finaste, finaste Markus. I en hel halvtimme på svt 2! Det tycker jag ni med ska göra.

Du har slutat hemsöka mina tankar nu,
och jag känner enbart lättnad.
Äntligen får jag plats med annat.

Tack och puss.

dom kallar oss mods II

Tre närbilder från mods-fotningen. Nog är vi ju snygga.
(Och just det! Det är min finaste Hanna som fotat oss.)

När man behöver tänka går det inte.
När man absolut inte vill tänka då går hjärnan på högvarv.
Det man ska komma ihåg glömmer man bort.
Det man vill glömma bort det kommer man ihåg.
Orden som du aldrig sa ligger på andras läppar.
Det mod som behövs fick någon annan.

cirkus

Taaadaa - en kjol!

this room looks like a rainbow

Helt underbart kul bara.

flickr favoriter II

(klicka på bilderna för att komma till källa)

Nu har jag äntligen sett Inglorious Basterds. Och O ja, den infriade helt klart mina förväntningar. Helt galet bra.
Så om ni också är lite efter och inte har sett den än, tveka inte - se den.

He takes her to the sky they say, she puts him on his feet again.

Här får ni en liten spellista som är ungefär det enda jag lyssnar på just nu. Om och om igen.
Lite bitterljuv och vemodig sådär emellanåt, men fin förstås.
Ni får hemskt gärna dela med er av någon/några av era spelningslistor, det skulle vara fint!

(och om det är någon där ute som ännu inte har lyckats skaffa spotify så hojta till så får du en invite!)

2009 - Mars

Jag och Elin var ute och fotade tills vi knappt kände varken händer eller fötter.
På lovet kom Malin och hälsade på, vi gjorde en popcornskaka(innehållandes: popcorn, marshmallow, smör,
jordnötter, nonstop) som inte är att rekomendera.
På skolan hängde vi ungefär en vecka på folkets hus och förberedde en teater
som i slutändan blev en föreställning på tjugo minuter, jag hängde mest i taket och skötte ljuset.
Jag blev bjuden att komma med och se Anna Ternheim på Kulturens hus. Fantastiskt fint!
Jag och bandet spelade på Lillan på internationella kvinnodagen.
Jag ritade halvdana självporträtt i photoshop.
Vi spelade på ungdomsgården här hemma och hade stöd av Malin och Maria(bland annat),
dagen efter åkte vi till Luleå och spelade på Lördagsrock på Kulturens Hus.
Sista helgen i mars följde jag med mamma och pappa till stugan, mös mest och åkte lite skidor.

Feberdrömmar kan vara rätt underhållande emellanåt. Inatt var jag och tha gang med i en stor och konstig teaterproduktion i huvudstaden. Teatern var mycket märklig, djupare än djup och vi hade mest bara småroller och fattade ingenting. Vår tristess i all väntan bakom scenen blev för stor så vi kastade oss(bokstavligen) ut i Stockholm och sprang, klättrade och hoppade mellan hus och hustak. Helt galet.
Mitt i allt när jag var i full fart att klättra upp för vad som verkade vara en mil lång stege tappade jag min rödsvartrutiga skjorta jag hade knytit runt midjan, så jag hoppade ner för stegen.(till saken hör att jag hade nog klättrat halva vägen, alltså sisådär 5 km) Väl nere på marken befann jag mig mitt i ett mysigt bostadsområde, helt skyddat från storstadsmiljön, nästan lite amerikansk perfektionism över det(tänk Wisteria Lane!) Och där brevid en stor vit villa står självaste Mackan Krunegård och hänger tvätt i en mysig liten trädgård. Utan att jag sagt ett ord berättar han var skjortan landade och sen bjuder han med mig på en liten bjudning med flera(alltså nu pratar vi kanske tio stycken) småbarn i två-tre årsåldern och två kvinnor. Vilken en av dem visade sig vara Markus syster.
Och det var väl ungefär det.

Spring 2010: Alice Temperley -Tattoo story

Så sanslöst snyggt rakt igenom. Jag skulle vilja äga varenda plagg i hela kollektionen.
Fantastiskt!
(Kolla hela kollektion här. )